Idag vaknade jag och lilleman till en riktigt ruskig och regnig novembertisdag. Denna mamma hade svårt att komma till ro och få vettig sömn inatt då hon inte kunde låta bli att ligga och lyssna till minsta ljud från vår lilla skatt i vaggan. För i vaggan har han sovit, i stort sett hela natten fram till första morgonmålet vid 4-5tiden.
Som vanligt har det varit full rulle här hemma, jag vet inte vad det är men timmarna med en bebis går otroligt fort och många gånger kan jag känna "att jag inte får något vettigt gjort". Jag har så höga krav på mig själv, jag vill helst hinna göra miljarders grejer på en dag samtidigt som tiden krympt sedan jag blev mamma. Det finns liksom inte tid till att göra alla de sakerna jag vill. Frank sover inte så långa stunder på dagen (förutom i vagnen utomhus på promenad) och får jag en stund över så blir det så lätt att jag "passar på" och småplockar här hemma. Vilket resulterar i att jag känner att det i stort sett aldrig mera blir en endaste stund över till att bara göra ingenting. Så från och med nu ska jag försöka strunta i att gå runt och småstäda och unna mig själv en lugn stund istället när Frank väl sover!

Idag har jag försökt så smått plocka undan Franks första kläder i storlek 56. Nu har vi bytt till storlek 62 och  en del av hans kläder känns redan lite små så det förvånar mig inte om vi snart får byta till 68..
Känns både vemodigt och kul att han växer så fort. Fick nästan en tår i ögat när jag skulle vika ihop hans BB-pyjamas. Så liten han var! Inte alls länge sedan och ändå så långt borta redan. Lilla plutten du växer och blir stor så fort..

Nu ligger Frank och sover kvar i vagnen efter dagens andra långpromenad. Hoppas att det blir en bra natt för imorgon ska vi iväg på nya äventyr, första träffen med föräldragruppen på BVC. Spännande!