En dag på BVC

Idag har vi haft en riktig heldag på BVC. Eller rättare sagt en halvdag men i en ettårings värld räknas det definitivt som en heldag.

Vi gick upp strax innan sju och halv nio kom vi ut utanför dörren och promenerade till BVC där vi hade första tiden halv tio. Det hade visst blivit något missförstånd för halv tio tiden som jag trodde var en privattid till tandsköterskan visade sig vara ett gruppinfotillfälle (som jag redan varit på när Frank var ca 5-6 månader gammal). Nåväl,på plats lyssnade vi till samma info igen. Efter det blev det ett stopp på ÖF (samma lokaler), där det var förmiddag med 0-2 års öppet. Frank lekte och jag fick äta väldigt gott nybakt bröd med kaffe. Fick med mig receptet - ska testbakas!
Sedan var det dags för läkarbesök och ettårskontroll. Passade på att fråga om sömnen och det var fullt normalt att barn i denna ålder vaknar någon gång per natt, det händer väldigt mycket utvecklingsmässigt och många barn drömmer mycket& sover oroligt. Bara för det var förra natten ganska bra, ett tillvaknande vid midnatt och sedan sova till sju. I övrigt såg allt toppen ut!
Efter läkaren var det dags att besöka vår BVC-kontakt Inga-Lill och få två sprutor i bägge låren. Usch, det var inte populärt och det gör ont i mammahjärtat att se sonen ledsen.
Det var första gången Frank själv kunde gå in till Inga-Lills rum. Så stor så fort!

Eftermiddagen gick sådär, rekordlite sömn och övertrött liten gubbe som vägrade sova. Det har varit lite gnälligt och skrikigt vilket jag tror beror på för lite sömn och vaccinet idag.. Vid halv sju var det akutläggning som gällde och sedan dess har Frank sovit som en stock - inte ett pip. En jobbig dag för liten. Konstaterar att vi i vanliga fall har en nöjd och glad kille som för det mesta faktiskt är på bra humör och hänger med på allt bara mat och sovrutinerna följs.
Imorgon är det en ny dag och då får vi besök av morbror!

Måndagens äventyr

Nu närmar sig slutet på ännu en dag, sista måndagen i september och dagen har bjudit på fint höstväder - härligt! För min del får hela oktober vara såhär soligt och fint, inte minst för att slippa stå ute i rusk och vind då Frank gärna vill vara ute och leka trots regn och rusk.

Vi har haft en riktig heldag med en mamma jag lärt känna via Öppna förskolan, och ja hennes lilla Roffe också såklart. Vi började med tidig lunch på Espressohouse, klockan elva perfekt tid att vara ute innan den stora lunchruschen. Det tar ju lite tid numera då två små ska få maten serverad samtidigt som en själv. Det gick hur bra som helst och vi satt i nästan två timmar och lunchade. Måste vara rekord, våra småttingar satt i sina matstolar under tiden och det måste vara rekord. Sedan bar det av för att köpa jacka till Roffe, Frank lyckades kasta av sig sin keps under tiden och till slut fann vi den - tack vänliga människa som plockade upp den och så att jag kunde få syn på den där utanför butiken vid skyltfönstret!
Vi avslutade vår dejt med en långpromenad i höstsolen, massor med snack och det mesta kretsar kring barn&moderskapet - det som är det mest centrala i våra liv nu helt enkelt. Det är så härligt när man kan känna igen sig i varandras tankar och känslor, mycket som är lika. Våra små somnade gott i sina vagnar när mammorna fick välbehövlig motion. Vi var hemma strax efter fyra så sedan var det middag och sedvanliga kvällsrutinen med lek, mys i lekpölen och så natti natti för lilleman.

Imorgon väntar en riktig mastodontdag med heldag på BVC, både läkarkontroll, tandsköterska och vaccin hos vår Inga-Lill. Hoppas det går bra!

Vi i söndags!

En dag i Uppsala

Än en gång har blogginläggen lyst med sin frånvaro. Tyvärr! Mest på grund av att det är fullt upp precis hela tiden, varje minut varje dag. Vardagen är numera otroligt intensiv och dessutom har vi på sistone varit iväg på diverse aktiviteter. 
 
Igår var vi iväg till Stockholms centrum för lunchdate med min kompis. Eftersom vi har en restid på en timme enkel resa så gick i stort sett hela dagen till denna aktivitet förutom kvällsrutinen med middag &nattning.
 
Idag har vi också varit på resande fot - vi gick upp redan halv sex idag, vilket innebar att Frank fortfarande låg kvar och sov med sin pappa när jag hoppade in i duschen. Hör inte till vanligheterna numera, det vanliga är att vi vaknar av vår sons "skönsång"/babbel inklusive sparkar i ryggen eller petande i ansiktet..
Halv åtta gick bussen mot Uppsala och 1 1/2 senare var jag och lilleman på plats vid centralstation i Uppsala. Vi traskade vidare mot min arbetsplats som sedan jag sist jobbade flyttat till nytt ställe. Väl på plats träffade vi massor av "gamla" kollegor och det var verkligen roligt att träffa alla och få kramar&gratulationer samt möta alla glada ansikten. Det var första gången jag "visade upp" min lilla skatt på jobbet, det har inte blivit av före - mycket på grund av den långa resvägen. Av olika anledningar kommer jag tyvärr inte att vara kvar på min arbetsplats efter min föräldraledighet men det kändes bra att hälsa på alla och få ett avslut på det viset. Frank fick så mycket uppmärksamhet och komplimanger! En söt, glad gosse med mammas fina ögon fick vi höra!
 
 
Sedan var det dags för lunchdate med två andra kollegor på ett av mina favoritfik (barnvagnsparkering!!) där jag lunchat många gånger innan jag blev mamma. Själv känner jag mig mest nöjd över att det gick så bra att åka kommunalt hela vägen till Uppsala, varje gång jag åker iväg kommunalt ensam med Frank växer självförtroendet litegrann och jag känner mig säkrare och tryggare i att det faktiskt går att hitta på roligheter med en liten. Kanske en självklarhet för de flesta men inte alltid för mig som är förstagångsförälder.
 
Det blev lite shopping till min kille, The baby guest book från Designtorget och så en fin present från mina kollegor boken "Här är Lilla Anna". Tack så mycket!
 
 
 
Nu blir det soffan innan sängen, tror inte det blir svårt att somna ikväll..
Ha en fin kväll!
 

Ibland krävs det bara lite..

för att man ska få mera energi&ork.
Idag har det varit en sådan dag. En halvkass, less dag. Jag älskar sonen så att det gör ont, jag älskar att vara hemma med honom och se honom utvecklas och växa. Känslan när han ler och skrattar mot mig är helt oslagbar.
Men. Det är också sjukt påfrestande ibland att vara hemma 24/7 med en bebis.
Som kräver din uppmärksamhet och omsorg varje minut av dagen och ja, ibland natten också. Det har varit fallet hos oss den senaste tiden och lilleman har ätit med 1-2 timmars mellanrum natten igenom inatt. Då tycker jag ändå att vi haft tur med sömnen då han somnar lätt efter matning utan större anstägningar. Trots detta känner jag ändå av en trötthet.
Ibland är det lätt att känna att man längtar efter att bara få ligga i soffan och pilla sig i naveln utan att höra barnskrik eller utan att ha ständig beredskap för att ta itu med blöjbyte/underhållning etc.
Jag tror inte att jag är en dålig mamma som känner såhär. Men det tycks vara lite "fult" och tabu att prata om detta.

Idag räckte det med att maken kom hem tidigt, att vi tillsammans tog en lyxig fredagsfika med semla och kaffe samt att jag fick bläddra en stund i nya mama-tidningen. En liten, liten stund som gjorde att jag blev lite gladare, lite piggare och en lite bättre mamma och fru.

Hur känner ni andra mammor som är hemma och föräldralediga? och vad gör ni för att tanka energi?
 
 

Nu är lillprinsen döpt

Nu är vår lilla kille döpt! I lördags gick dopet av stapeln och allt gick fint, ceremonin i kyrkan var vacker och samtidigt avslappnad vilket kändes väldigt skönt. Prästen var lättsam och tog till och med en liten paus när Frank började skrika, då fick kantorn spela en liten trudelutt och jag vandrade runt altaret med Frank i famnen tills han lugnade sig.
Vi hade i sista minuten fått tag på en duktig solist som sjöng "Handens fem fingrar" och "Utan dina andetag".
Så fort hon sjöng var vår prins som trollbunden av musiken och hade tydligen en intensiv ögonkontakt med solisten. En blivande musiker kanske?..
Själv var jag lite nervös strax innan vi skulle gå ner för altargången, känslan blir ju trots allt väldigt högtidlig med kyrkklockorna som ringer och musiken etc. Det kändes skönt att vi valde det lilla dopet istället för att ha kyrkan fullproppad.
Själva dopfikat gick också fint, lite kaos kanske då vi själva fick koka kaffe och ta fram allt fika på plats men det löste sig.

Idag är det exakt tre månader sedan Frank föddes! Känns som att tiden gått fort samtidigt som det känns som att han alltid funnits här. Att bli mamma är en av de största händelserna i mitt liv. Obeskrivligt och oslagbart! 100% mera kärlek i mitt liv, en kärlek som jag inte visste existerade innan jag kände den.

Bilder från dopet kommer!

Tisdag i november

Idag vaknade jag och lilleman till en riktigt ruskig och regnig novembertisdag. Denna mamma hade svårt att komma till ro och få vettig sömn inatt då hon inte kunde låta bli att ligga och lyssna till minsta ljud från vår lilla skatt i vaggan. För i vaggan har han sovit, i stort sett hela natten fram till första morgonmålet vid 4-5tiden.
Som vanligt har det varit full rulle här hemma, jag vet inte vad det är men timmarna med en bebis går otroligt fort och många gånger kan jag känna "att jag inte får något vettigt gjort". Jag har så höga krav på mig själv, jag vill helst hinna göra miljarders grejer på en dag samtidigt som tiden krympt sedan jag blev mamma. Det finns liksom inte tid till att göra alla de sakerna jag vill. Frank sover inte så långa stunder på dagen (förutom i vagnen utomhus på promenad) och får jag en stund över så blir det så lätt att jag "passar på" och småplockar här hemma. Vilket resulterar i att jag känner att det i stort sett aldrig mera blir en endaste stund över till att bara göra ingenting. Så från och med nu ska jag försöka strunta i att gå runt och småstäda och unna mig själv en lugn stund istället när Frank väl sover!

I sin BB-pyjamas, första natten i världen. Så liten!
 

Idag har jag försökt så smått plocka undan Franks första kläder i storlek 56. Nu har vi bytt till storlek 62 och  en del av hans kläder känns redan lite små så det förvånar mig inte om vi snart får byta till 68..
Känns både vemodigt och kul att han växer så fort. Fick nästan en tår i ögat när jag skulle vika ihop hans BB-pyjamas. Så liten han var! Inte alls länge sedan och ändå så långt borta redan. Lilla plutten du växer och blir stor så fort..

Nu ligger Frank och sover kvar i vagnen efter dagens andra långpromenad. Hoppas att det blir en bra natt för imorgon ska vi iväg på nya äventyr, första träffen med föräldragruppen på BVC. Spännande!
 
Drygt två månader senare vid lunchtid idag - stora killen!

Full rulle!

Dagarna bara flyger iväg och imorgon är det fredag. Redan!
Dagen har inte bjudit på så mycket konstigheter, det har som vanligt numera varit full rulle hela dagen lång.
Jag vaknade halv fem denna morgon och undrade om vår lilleman ville vakna snart och äta, men icke. Jag vill inte väcka honom när han sover gott så jag fick snällt stiga upp och göra sällskap med pumpen. Sedan låg jag och Frank och sov ända fram till klockan nio. Jag vet inte hur väl andra bebisar sover men jag tycker att det är väldigt bra att Frank sov så länge inatt, från klockan elva till runt halv sex på morgonen.. Hoppas, hoppas att det håller i sig.

Känns som att det är första gången jag sitter ner idag - bortsett från en kort stund under eftermiddagen då jag passade på att jobba lite vid datorn medan Frank tog en nap. Det blir galet mycket att plocka och fixa här hemma och speciellt med en liten bebis då det händer små olyckor stup i kvarten. Så ska ju det som hör till vanliga vardagen fixas också,middag, disk etc.
Har iallafall kört en tvättmaskin och hängt upp tvätt samt veckohandlat mat så jag känner mig rätt nöjd ändå.

Nu ska vi ta en kopp kaffe och sedan bänka oss framför tv:n. Ikväll kommer Vikings, en tv-serie vi börjat följa och gillar.

Imorgon är det läkarbesök på BVC.
Ha en fin torsdagskväll!

Igår fyllde svägerskan år och hon fick denna bok av oss i present. En ny bok för alla bakfantaster fylld med massor av fina bilder på bakverk i lite "rockigare stil". Ett presenttips till alla som gillar att baka och njuter av vackra bilder.

Första födelsedagen som mamma

Det har varit dåligt med uppdateringar på bloggen senaste tiden. Det beror på att livet med en 2 månaders gammal son är fullspäckat och går i rasande fart! Kan inte förstå att det redan är november, känns som att det var alldeles nyss som jag gick runt höggravid och väntade på att vår lilla Krabat skulle komma till oss.
Frank har redan blivit så stor som 2 månader - knasigt men roligt.
Det har hänt så otroligt mycket med hans utveckling och det är väldigt spännande att följa. Just nu ligger han ute i vagnen på uteplatsen och jag hoppas att han sussar gott en stund till..

Igår var det dags för min födelsedag. Hela 28 år blev jag! Känns konstigt att det faktiskt är tio år sedan jag fyllde 18 och blev myndig. Kommer ihåg det så väl, då var det krogpremiär och jag var klädd i "den lilla svarta" och var pirrig i magen. Det blev en jättelyckad utekväll med två kompisar då den gången för tio år sedan men jag kommer ihåg besvikelsen när killen jag dansat och umgåtts med hela kvällen inte ville gå på dejt med mig efteråt.
Nåväl, det gick ju flera tåg som tur är :-)
Det känns som att jag gärna hade kunnat fylla 30 år då jag känner att jag "bockat av" de saker som känts viktiga för mig att göra. Jag har utbildat mig&tagit examen, träffat mannen i mitt liv och gift mig och så klart det senaste men kanske också största, blivit mamma. Känner mig otroligt glad och tacksam och har absolut ingen åldersnoja.

 Frank och "beundrarposten" jag fick

Igår blev jag väckt av maken&sonen som sjöng och så fick jag ett fint kort & vackra rosor. Dagen innehöll också inköp av en amningsbh modell stadig&snygg, i en underklädesaffär här i stan som maken köpt presentkort till. Känns otroligt bra jämfört med den billiga och sladdriga varianten som jag inhandlade på h&m strax efter förlossningen.

Presentkort & eftermiddagsfika
 
Rosorna jag fick av maken - i en väldigt vacker färgnyans

Sedan var det dags för en riktig lyxstund - klassisk ansiktsbehandling med massage på 75 min. Min första "egentid" bortsett från en snabbis på Ica. Helt ljuvligt!
På kvällen hade vi barnvaktspremiär, Franks farmor&farfar kom hem till oss och vi smet iväg och åt en utemiddag. Det var också ljuvligt att bara sitta och äta ostörd och ostressad tillsammans. Händer inte så ofta nuförtiden;) Frank sov under de 2,5 timmarna vi var iväg. Farmor&farfar var besvikna över det men vi föräldrar var nog ganska nöjda över att det inte var gallskrik.

En helt perfekt dag som gav mig massor av energi!


 
 

Mels blogg

Bloggar om mina mammadagar & små och stora tankar !

RSS 2.0