Nejdå, inte min sista semestervecka men makens!

Tiden har bara rusat iväg som vanligt och även om vi inte gjort några större utflykter eller haft annat avancerat för oss har dagarna susat iväg i raketfart.

 

Helgen spenderades med ett efterlängtat besök - min pappa & med fru hälsade på för första gången i vår nya lägenhet. Eftersom min pappa och hela släkten, förutom mamma och lillebror är bosatt i Finland är jag inte så bortskämd med familjetid så det var väldigt uppskattat av mig att få pappa på besök. 

Speciellt nu då han fick se min stora, fina mage också och dessutom känna Krabat röra sig därinne i magen.

Förra gången min pappa var här var under våren och då bodde vi fortfarande kvar i vår gamla lägenhet och det var även vid det besöket vi "släppte bomben" genom att berätta för både min pappa, hans fru och min lillebror med flickvän. Däremot var min mage fortfarande rätt så platt då så inga synliga bevis fanns då:) 

 

Annat var det nu i helgen då jag kunde visa upp en riktig kalaskula.. Min pappas fru trodde stenhårt på att Krabat är en liten pojke då hon tyckte att jag inte gått upp i vikt någonannanstans än på just magen. Tydligen ger flickbebisar mera hull över hela kroppen. Vet inte alls om det stämmer men roligt är det med olika gissningar.

Hursomhelst gick vi ut och åt på lördagkvällen och då var även min mamma på plats så det var härligt att ha bägge föräldrarna på samma plats, händer inte så ofta:)

 

Vårt bröllopsdagsfirande blev kanon!

Hastigt och lustigt bokade vi in oss på en mini"weekend" men mitt i veckan på Rånäs slott. Eftersom vi kom på det kvällen innan bröllopsdagen var det snabba puckar, men det gick ju bra. 

Vi har bott på slottet en gång tidigare, då firade vi vår sjuårsdag på vintern och fick en jättefin helg på slottet med god mat, fina miljöer och bra service. 

Vi blev inte besvikna denna gång heller, Rånäs slott är fantastiskt fint även sommartid och det blev en underbar slottsvistelse.

Denna gång avnjöt vi också afternoon tea vid vår ankomst, dock kunde vi sitta ute på den fina altanen och njuta av den fina utsikten över vattnet.

Förra gången fick vi ett rum i ett av de gamla brukshusen men denna gång hade vi turen att få bo inne på slottet. Snäppet finare rum tycker jag nog att vi fick denna gång trots att det inte var något weekendpaket vi bokat.

Innan middagen passade vi på att ta ett dopp i fina Skedviken.

På kvällen åt vi av Rånäs grillbuffé och två trudadurer stod för musiken.

Det som verkligen ger Rånäs slott bra betyg är den goda maten, dock blev det kanske lite väl många buffeér denna gång med både afternoon tea, grillbuffé som middag och och bufféfrukosten. Samtliga med mängder av godsaker, omöjligt att inte överäta sig på! Kände oss ganska så mätta på godsaker efter vår visit på slottet, speciellt jag som redan har en liten Krabat som tar plats i magen..

 

Idag, den 24 juli firar vi 3 år som ett äkta par. Idag klockan 15.00 är det exakt tre år sedan vi stod under eken och  sa ja till varandra, solisten sjöng "Rose of my heart", "Heaven" och "Ännu doftar kärlek".

Vi gick in till Ronja Rövardotters "Rid över skog"/Erkki Melartins "Prinsessan Törnrosa.

Vi hade skrivit personliga texter om varandra som vigselförrättaren gjort ett tal om och det jag kommer ihåg mest är när vigselförrättaren sa "Mel, visste du att A tycker att du är höjdpunkten i hans vardag?". Då var tårarna nära.

Det var en helt underbar, fantastisk och stor dag!

 

Men det som är ännu större är att vi är här idag, vid liv båda två, hela och starka efter en tid som varit den absolut svåraste i våra liv. Lyckligare och starkare än någonsin med ett nytt liv i min mage, ett liv som vi skapat tillsammans. Det går inte att beskriva hur lycklig&stolt jag känner mig över att vi är här idag och alla pusselbitar sakta, sakta fallit på plats.

 

Grattis till oss!

 

 

Idag har vi fixat med lite olika grejer, besök till banken för att lösa ut en utbetalning (i sista minuten som vanligt! ), biblioteket och sedan en sväng till Rusta för att inhandla diverse grejer.

Vi tog också tag i ett inköp vi planerat länge, nämligen betsolja till våra soffbord.

 

Våra soffbord är inköpta på Mio och har något år på nacken, det var en present från min pappa&farfar under mina fattiga studentår och kommer ihåg glädjen då vi ställa in de efterlängtade soffborden i vardagsrummet.

Jag gillar fortfarande formen på borden men dock passar den ljusa eken inte riktigt ihop med valnötsgolvet i vår nya lägenhet. 

Så vad göra? 

Jo - göra ett försök med att piffa upp borden så att de passar lite bättre in i vårt nuvarande vardagsrum.

 

Sagt och gjort, efter inhandling av betsolja har maken idag tagit tagi projektet och slipat borden och sedan betsat med mörk betsfärg. Nu återstår en lång torktid för att sedan slutbehandlas med olja för att tåla slitage lite bättre.

Det tråkiga är att maken lyckads spilla lite bets på vardagsrumsgolvet, trots x antal tidningspapper på golvet och det blev en ganska så tydlig och inte helt charmig fläck mitt på golvet.

 

Well well, vi kanske ändå kommer att behöva en matta i vardagsrummet nu när vi snart är en barnfamilj..

Han är lite surig efter denna tabbe men vad gör man, det är ju ändå inte hela världen.

 

Jag ska visa resultatet här framöver, håller tummarna för att det blir fint!

Fortsättning följer...

 

Nu har första semesterveckan svischat förbi med rasande fart och andra veckan är inledd.

Vi har pysslat med både det ena och andra, en hel del bebisrelaterade bestyr - mestadels inköp av olika slag men även något efterlängat och roligt nämligen en tvådagars kurs i Annas profylax.

Tänkte dela med mig lite av mina tankar kring kursen. 

 

Jag bokade kursen ganska sent, i juni efter att ha googlat mig fram till profylaxgruppens hemsida. 

Det finns även andra företag som håller i liknande kurser men för oss var det viktigt att hitta ett datum (och lediga platser!) under vår semester och därför blev det Annas profylax. 

Enligt hemsidan är det lagom att gå kursen ungefär i sjunde månaden, vi kanske var lite sent ute eftersom jag redan är i vecka 35 men väl på plats visade det sig att några par hade sitt BF inom två veckors tid. De flesta hade dock BF i mitten av augusti och framåt mitten av september.

 

 

Underbara, knasiga fredag - underbart för det är sista dagen jag jobbat innan min semester. Knasigt för att det är sista dagen jag jobbat på väldigt länge. 

Nästa gång jag är på jobbet igen kommer jag att ha upplevt en förlossning och varit mamma i ett år. 

Konstigt minst sagt! (Jag kommer visserligen att ha kvar en liten del (2 h/vecka) som jag jobbar med hemifrån men det räknar jag inte riktigt som mitt "riktiga vanliga" jobb)

 

Kändes märkligt imorse då jag åkte min vanliga buss till jobbet och veta att det är sista gången på länge jag stiger upp i ottan för att pendla till mitt jobb i ett annat län. Märkligt men ganska skönt också.

 

Dagen på jobbet var en riktig kanondag, vi var enbart tre stycken på jobbet och det var väldigt lugna puckar. Mycket tid för pauser och prat, vi åkte även iväg alla tre för att köpa salladslunch och fika på konditori (som jag bjöd på för att fira min sista dag) som vi intog utomhus i solen. Sedan var det dags för mig att stänga dörren till mitt kontor och traska iväg från jobbet.

 

När jag kom hem möttes jag av mannen som redan i dörröppningen räckte mig ett glas alkofri bubbel och vi skålade in semestern! Även ett annat positivt besked som vi firade in men mer om det i ett annat inlägg..

 

Kvällen har vi firat genom att äta middag ute, vi valde en restaurang i närheten av oss - vi satt ute på altanen precis vid vattnet. Klarblå himmel och sol, kändes som en perfekt start på semestern!

 

Fredag innebär ju också att en ny gravidvecka inleds, denna gång är det vecka 34 som vi välkomnar.

Denna vecka är det vanligt att händer och fötter svullnar och ett tydligt tecken kan vara att eventuella ringar inte längre passar. Blodmängden i kroppen har ökat med hela 50% hittills! Dock håller den sig på samma nivå nu fram till förlossningen. Det är vanligt att barnet fixerat sig nu, dvs. lagt sig med huvudet nedåt.

Barnet väger ca 2,4 kg och alla inre organen är färdigutvecklade förutom lungorna.

Förvärkar är vanligt och innebär att livmodern tränar inför förlossningen.

 

Egna tankar: Mina ringar kan jag än så länge använda som vanligt. Känner mig dock svullen på andra ställen i kroppen, kan också bero på att jag ökar i vikt just nu. Tyvärr har vågen hemma lagt av så exakt hur många kilo jag gått upp har jag inte riktigt koll på. Får passa på att väga mig hos barnmorskan nästa vecka. Jag känner av att magen blir större och större, det är det tyngre att röra på sig nu. Enkla saker som att få på sig skorna känns lite krångligare än vanligt. Jag är definitivt mera andfådd än vanligt och även trött. Vilar titt som tätt, efter till exempel en promenad vill jag gå och lägga mig på sängen en stund för att ta igen mig. Ländryggen känns av varje dag och ber ofta maken att massera den. Denna vecka har varit på två stycken Friskis och svettis pass utomhus, känns bra att det fortfarande fungerat trots att jag anpassar mig rejält efter kroppen och orken.

Tänker mer och mer på förlossningen och livet efter den. Inhandlat amningskläder och funderar på diverse praktiska bestyr. Ser framemot nästa veckas profylaxkurs!

 

Ikväll har jag varit på Friskis och svettis utomhusjympa i parken som ligger nära där vi bor.
Idag tyckte jag att det gick sådär med jympandet, kändes som att dagsformen inte riktigt var på topp. Blir lätt frustrerad över att inte orka lika mycket som vanligt men så kommer jag på mig, att jag faktiskt bär på ett litet liv i magen! Inte ska jag gå runt och jämföra mig med andra då, det är liksom helt olika förutsättningar med en åttamånaders gravidmage än utan det. Det viktigaste är att det känns bra i kroppen och att det är kul och det tycker jag att det är än så länge!
När passet var slut klockan åtta gick jag en liten omväg hemåt så att jag fick en lite längre promenad. En helt underbar sommarkväll, kvällsolen värmde mig och varma vindar svalkade huden, underbara sommardofter omgav mig och det slog mig att precis nu, nu är livet riktigt härligt och unikt. Jag väntar vår förstfödda, det är sommar, jag har en spännande tid framför mig, ett helt år hemma med mitt barn och imorgon är det sista dagen jobb innan semester och föräldraledighet.. Går det att vara annat än glad?! nej jag tror minsann inte det! Härliga tider!

/Happy Mel

Redan onsdag!

Nu är det bara ynka två dagar kvar tills min efterlängtade och välbehövliga semester. Kommer inte ihåg att jag någonsin skulle ha längtat såhär mycket efter lite ledighet och möjlighet att bara landa i allt som är och komma skall. 

Det har varit toklugna dagar på jobbet, vi är inte så många kvar - de flesta har försvunnit på sina semestrar och det gör att jag bara längtar ännu mera. Men jag ska inte klaga, det finns sina fördelar med lugnet på jobbet. Det är ingen stress att tala om och det händer väl att det blir en lite längre lunch eller fikarast än vanligt..

 

Trots sega jobbdagar är det som sagt i skrivande stund bara två dagar kvar. Känns härligt samtidigt som det känns konstigt, känner mig nervös över hur allt kommer att bli framöver med allt det nya. Hur kommer livet med en nyfödd bebis att vara? Hur kommer det att fungera med amning, allt det praktiska? etc. 

Mina tankar kretsar mer och mer kring förlossningen som närmar sig med stormsteg men också vardagen efteråt. 

Mycket praktiska frågor men också oro kring allt det okända som vi faktiskt inte har en susning om. 

Men jag antar att det bara gäller att ha tillit till att allt löser sig.

 

Angående förlossningen har vi bokat in oss på en tvådagars profylaxkurs. Kursen är under nästa vecka och det ska bli intressant och roligt att få börja tänka på allvar på förberedelse inför förlossningen. 

 

Nu har vi äntligen, äntligen varit till Ikea och storshoppat.

En Ikea-tripp har länge varit inplanerad för vår del, men på grund av att vi varken har bil eller körkort är det inte så enkelt och snabbt att få till en sådan. Iallafall inte om man ska köpa lite större grejer och gärna vill ha hem dem på en gång. 

Men allt går, med lite planering! Till vår räddning kom min mamma som hade denna helg ledig och då passade vi på att boka in en Ikeadag. Jag har känt mig lite stressad över att få till denna tripp, kanske för att jag känt att listan över saker som behöver fixas innan bebisens ankomst är milslång och tiden knapp samt att jag gärna vill få så mycket som möjligt klart innan jag blir alldeles för stor och otymplig. 

Som tur är har vi de senaste helgerna betat av rätt så mycket sådana saker som står på den där listan, det känns jätteskönt och min stress börjar också släppa. Sedan kan man pyssla med småsaker under semestern i lugn och ro här hemma, men att åka iväg och inhandla stora saker känns väldigt skönt att ha klart.

 

Fredagarna har sedan en tid tillbaka varit extra mysiga då det även innebär att jag/vi får välkomna en ny graviditetsvecka.

Till min hjälp har jag en app på min mobil som varje fredag påminner mig om att det är dags för ny gravidvecka. Brukar vänta med att läsa tills jag sitter på bussen på väg hem från jobbet, det brukar kännas lite som en mysig belöning efter en jobbvecka:)

 

Idag är det fredag igen och inledningen av graviditetsvecka 33 (32+0). 

Helt galet att det redan är vecka 33! Jag tycker att graviditeten går i rasande fart, samtidigt som jag faktiskt inser att det var ett tag sedan det var jul och vinter då vi fick se det fina plusset på stickan. Nu gäller det verkligen att fånga dagen, det är ju trots allt bara en gång jag väntar vårt första barn.

 

I min app kunde jag idag läsa att barnet är ungefär 43 cm långt och väger 2,2 kg. 

Kroppen fortsätter lagra underhudsfett, fostervattenmängden ökar inte längre utan förblir densamma. Hjärnan växer snabbt och barnets huvud ökar i storlek. 

Barnet fortsätter att röra sig men det kommer att kännas mera som att det rullar än de tydliga sparkarna tidigare i graviditeten.

 

Att vår Krabat är så stor som 43 cm och 2,2 kg känns konstigt men härligt! Kommer ihåg när vi jämförde storleken på Krabat med en böna.. 

Min mage har vuxit enormt mycket senaste veckorna och börjar se ut som en riktigt ordentlig gravidmage. Tycker också att magen sjunkit längre ner under de senaste två veckorna. Nu syns det också tydligt framifrån på mig att det är en gravidkula. Naveln är helt "uttänjd" nu, jag som brukar ha en inåtgående navel vanligtvis.

Att Krabat är större nu känns mycket på fosterrörelserna, denna vecka känner jag ofta rörelser ganska långt in på sidan av magen samtidigt som jag kan känna av Krabat långt uppe under bröstet. Känner också oftare att Krabat trycker på urinblåsan, kan kännas som ett plötsligt "tryck" långt ner. 

Håller med appen om att rörelserna känns annorlunda nu, känns inte som sparkar på samma sätt som innan utan snarare att det känns som tydliga rörelser. Ibland känner jag/vi också väldigt tydligt hur Krabat trycker en kroppsdel mot magen. Ibland känns det som en liten rumpa, andra gånger skulle det kunna vara en liten fot..

Som mest aktivt i magen är det när jag är stilla och speciellt på kvällarna när vi ska lägga oss. Då bjuder Krabat ofta på en riktig show och hela magen böljar.

 

Jag mår fortfarande bra, dock känner jag mig tröttare sedan några veckor tillbaka. Bara en vecka kvar till semester och jag längtar himla mycket!

Igår bröt jag mitt månadslånga träningsuppehåll och deltog i Friskis och svettis utomhusjympa. Jag undvek hopp&spring och körde i min egen takt. Det gick ganska bra men jag kände tydligt att jag och speciellt magen är tyngre nu.

 

Igår var det dags för något roligt, nämligen gravidfotografering. Kändes roligt att få uppfylla den "drömmen" då jag länge tänkt att jag väldigt, väldigt gärna vill ta fina bilder på magen och oss när jag någon gång i framtiden är gravid. Och nu är vi ju i väntans tider och nu har vi även sett till att föreviga denna tid hos en professionell fotograf.
Det som känns extra kul är att det råkar vara vår bröllopsfotograf som fotade vårt bröllop sommaren 2010 som nu även tagit bilder på oss med gravidmagen. När vi gifte oss var det väldigt viktigt för mig att välja en bra fotograf eftersom bilder är något jag värdesätter väldigt högt. Vi har inte ångrat det en sekund att vi valde vår duktiga fotograf, det var inte helt gratis men så värt varenda krona. Älskar fortfarande att titta på de vackra bilderna från vår stora dag.
Nu råkade vi har tur då fotografen i fråga numera är bosatt och verksam i New York, på facebook såg jag att hon skulle tillbringa några ynka dagar i Sverige och att några få tider på en endaste dag fanns tillgängliga för bokning i Stockholm. Blixtsnabbt slog jag till och bokade in oss! Det är alltid svårt att "posera" framför kameran och personligen känner jag mig mest löjlig och inte alls som någon fotomodell men fotografen gav mig massor av komplimanger och tyckte att jag blev superfin på bilderna. Klart hon säger så till sina kunder men jag väljer iallafall att tro på de fina orden, det kan behövas då man som gravid inte känner sig på topp varje dag. Nu kommer det att dröja fyra-fem långa veckor innan vi får se bilderna och jag längtar massor till det, är så nyfiken på resultatet.. Den som väntar på något gott..