Sedan en dryg vecka tillbaka har vi tagit ner vår underbara Leandervagga som hängt i taket i vårt sovrum. Vår lilla kille är nämligen uppe i det som är maxvikten för vaggan så vi tyckte att det var dags att introducera spjälsängen.
Det var med vemod som vi tog ner vaggan, dels har jag verkligen älskat vaggan - smidig, snygg och mitt bästa fynd på blocket och för att det betyder att min lilla bebis inte är så liten mera. En sprillans Leandervagga går på tvåtusen kronor, vi köpte vår i stort sett oanvända vagga på Blocket för åttahundra kronor. Det finns alltså pengar att spara om man är sugen på denna vagga. Tipset är att kolla Blocket titt som tätt för, har sett en hel del såna vaggor till salu. Nackdelen är att användningstiden inte är så lång. Vår vagga kommer förhoppningsvis i framtiden att användas till ett till barn.
Nu står spjälsängen framme i vårt sovrum. Hittills har Frank gått och lagt sig hipp som happ, men mest när vi gått till sängs helt utan rutiner. På sistone har vi dock märkt av att han varit alldeles för övertrött vid läggningsdags och därför har vi introducerat tidig läggning i den nya sängen. Förut har han haft en längre period av att ligga mellan oss i dubbelsängen.
Sedan en dryg vecka är det pyjamas, eventuellt bad vid klockan 7. Sedan har det varit amning varvat med nappinstoppning och "kill i pannan" (sövande!) och har allt gått bra har det varit natti natti runt klockan 20-21. Vips så har det varit lite vuxentid på kvällarna. Mycket skönt! Hoppas hoppas att rutinen håller i sig..

 

Igår och idag har det varit full rulle. Jag har varit iväg till Öppna förskolan både igår och idag och dagarna har verkligen gått i ett. Efter middagen idag passade jag på att jobba i en 45 min, sedan var det dags för nattningsracet och nu sitter jag här vid datorn och funderar om jag ska orka ta tag i detta med hemmaträningen ikväll. Småbarnslivet är intensivt och orken finns inte riktigt där alla gånger men vi får se om det blir ett litet ryck ikväll.

Vet ni, natten som kommer exakt för ett halvår sedan glömmer jag aldrig! Då var jag uppe precis hela natten med onda värkar och kämpade på med profylaxandning. När vi ringde BB tyckte de att det bara var förvärkar som man kunde ha flera veckor innan.. eller hur? nja, det var inte riktigt förvärkar utan "the real thing". Helt otroligt att det är hela sex månader sedan den dagen som förändrade livet. Tiden rusar iväg!

 

/Mel