Buddha har flyttat in
i badrummet. Ett fynd från Indiska som fick följa med mig hem förra veckan.
Så är sista måndagen i februari 2012 snart bakom oss. Tiden går så fort!
Jag har en krasslig A precis intill mig, sovandes i soffan. Han började känna sig febrig och dålig igår och själv har jag känt mig lite halvkrasslig, "på väg att bli sjuk" idag på jobbet. Känner mig lite piggare nu ikväll så jag tänkte åka iväg till jobbet imorgon så får vi se hur det går.
Det blommar hemma hos oss - rosor i fin färgpalett i vårt sovrum.
Igår fick jag höra tråkiga saker gällande en familj i bekantskapskretsen. Egentligen angår det inte alls mig men det väcker alltid många tankar och känslor när man hör om/bevittnar otrohet i sin närhet.
Jag har själv som barn sett hur mycket kan gå i kras så det berör mig lite extra. På sistone har det varit en del liknande historier jag fått höra. Det är så att jag frågar mig om det finns några lyckliga par överhuvudtaget eller om det är få förunnat att vara kära och lyckliga, tillfreds med enbart varandra efter några år tillsammans? Jag är själv inte en perfekt människa och vill inte döma någon men just detta är jag nog extra känslig för i min nuvarande livssituation. Vi har själva gått igenom (och går igenom) en helsikes karusell och då blir jag provocerad av att människor som har så mycket i vardagen ändå inte är tillfreds i sina liv.. Men jag kanske ska vara lycklig istället för att jag känner mig kär och tillfreds varje dag jag kommer hem till min älskling och det kan inte ens en jäkla hjärnskada ändra på.
Nu är det dags för hårtvättning och sedan läggdags! Godnatt bloggen..
och så en hortensia i vardagsrummet. Blomnörd - jag vet:)
Inredningsinspiration
Kikade in på hemsidan för Alvhem Mäkleri & Interiör / SE360 och vilka snygga hem jag hittade där!
Väldigt inspirerande bilder att titta på.
Tänk om man hade en såhär snygg hall..
Fina detaljer
Fint med färg utan att det blir för plottrigt
Känner igen soffan, samma som vi har här hemma:)
Har alltid varit intresserad av inredning och att fixa här hemma, men det intresset har inte varit i fokus den senaste tiden. Nu känner jag ett inredningssug smyga sig på, ett bra tecken kanske..
Alla bilder: Alvhem Mäkleri & Interiör / SE360.
Inte den bästa kvällen
Hej bloggen.
Idag har det varit en helt ok dag på jobbet, och en mindre bra kväll hemma efter jobbet.
Fick ett sms från A under morgonen om att han skulle gå göra en till synundersökning nu när halvårsdagen efter olyckan närmar sig. Redan då kändes det tråkigt då jag redan visste att det inte skulle vara ett nytt resultat nu.
Om synen hade blivit bättre hade han ju märkt av det.
När jag kom hem och vi åt middag berättade A om att ögonläkaren sagt att han har ett kraftigt synbortfall på höger öga (som vi redan vet) och att chansen att synen blir körkortsbra är på 0,0000001 % (det visste vi också redan). Hon hade också rekommenderat att A undviken att cykla i trafikerad miljö då synbortfallet är så kraftigt. Det var nytt. Om man inte kan köra bil längre kanske man vill kunna cykla åtminstone? Och eftersom körkortet ryker så kommer vi inte att bosätta oss på landet direkt så om det är någon cykling som gäller så är det ju i trafikerad miljö.
Kort sagt så har vi haft en dålig kväll med gråt. Inte helt ovanligt i vår familj nuförtiden.
Det var ett tag sedan jag grät nu, och det kändes väldigt bra att släppa ut sina känslor.
Jag tycker att det med körkortet känns så otroligt sorgligt. Även om det kanske är en skitsak att fästa sig vid. Men på något sätt blir den en sådan tydlig symbol för vårt gamla liv. Det blir så tydligt med vad som var före olyckan och vad som är efter. Jag förstår rent logiskt att det aldrig mera blir som innan olyckan. Men det är också det som känslomässigt är svårast att hantera. Själva känslan av förlust och sorg över det som var och att det inte fick fortsätta så.
Sedan har jag alltid förknippat A med bilkörning. Det är alltid han som kört eftersom jag inte haft körkort.
När jag tänker på förra sommaren och hur glad han var när han äntligen kunde köpa sin drömbil, en gammal Cadillac känner jag att gråtklumpen i halsen växer. Jag känner mig så himla ledsen för hans skull, att han inte ska få köra den längre.
Kvällshälsning
En liten kvällshälsning från mig...
Bloggen är inte så flitigt uppdaterad på sistone, jag misstänker att jag inte skulle klara av att driva en välbesökt, populär blogg då jag inte skulle klara av det ständiga kravet på att uppdatera bloggen. Många bloggar uppdateras flera gånger per dag, det är imponerande att många lägger ner så mycket tid och energi på att blogga.
Sen sist jag skrev här har vi firat vår åttaårsdag med hotellhelg i Stockholm. Vi bodde en natt på hotell hellsten, väldigt mysigt rum - med himmelssäng och gammal kakelugn, "röda rummet" vill jag döpa rummet till. Romantikfaktor hög! Vi åt middag på en restaurang som heter kryp in i gamla stan och hade en mysig kväll tillsammans helt enkelt. Vi behövde verkligen komma iväg lite, det gjorde oss gott.
Sedan har det rullat på med jobb för min del och rehab för A:s del.
Upp- och nergångar i humöret som vanligt men för det mesta har vi varit positiva.
Vi har tagit tag i ett problem som vi stött på i vårt "nya liv" - nämligen storhandling av mat. Förut så gjorde vi som de flesta normala par gör, nämligen ägnar minimal tankeverksamhet till att fundera och hoppar in i bilen, åker till affären och handlar det man ska ha. I nuläget är vår bil såld, jag har aldrig kommit så långt att jag skaffat körkort och A har som det ser ut nu blivit av med sitt körkort på grund av synbortfall efter olyckan.
Vi vill gärna storhandla för veckan istället för att köpa middag varje kväll i närbutiken.
Vi har löst detta praktiska problem genom att beställa Linas matkasse via nätet, matkassen kommer varannan vecka och innehåller fem middagars ingredienser och recept för fyra personer. Perfekt! Vi har gjort vår första vecka med Linas matkasse och det är helt klart ett godkänt betyg från oss. Nyttigt, mycket grönsaker och annorlunda recept - det gillade vi. Så vi kommer att fortsätta med matkassen och nästa gång den kommer hemkört till oss är nästa vecka på måndag.
För denna vecka löste vi handligen genom att promenera till vår Ica stormarknad (vilket innebär en promenad på ca 45 min), handlade och ringde en taxi som vi tog hem. 110 kronor kostade resan hem med taxi. En något udda lösning antar jag, men jag måste säga att jag tycker att det gick ganska smidigt ändå. I framtiden planerar jag att ta körkort, men just nu räcker inte min ork eller tid till och då känns det bra med nya lösningar för oss.
Idag, den 20 februari har vi haft planeringskonferans på rehabavdelningen på sjukhuset. Det gick bra och A fick väldigt mycket beröm vilket kändes jättebra och roligt. Läkaren sa till och med att hon inte känner någon oro inför hans framtid, vilket kändes skönt. Själv tycker jag att det känns stundtals ganska jobbigt med all ovisshet, och att framtiden är så oviss för oss. Men jag antar att vi bara kan göra som vi gjort hittills, nämligen ta en dag i taget.
Det som händer nu är arbetsförberedande rehab under en två veckors period.
Nu ska jag förbereda inför tisdagen och krypa till sängs, godnatt bloggen.
